Ordlista
Semesterdagar

Semesterdagar är dagar av semesterledighet som en arbetstagare har rätt att ta ut under ett semesterår — enligt semesterlagen (SFS 1977:480) minst 25 dagar per år (5 om anställd efter 31 augusti). Som arbetsgivare skiljer du mellan ledighetsdagar (rätt att vara ledig) och betalda semesterdagar (dagar som tjänats in under intjänandeåret och ger semesterlön vid uttag).
Sökningar om semesterdagar leder ofta till fackliga sajter och medarbetarråd. Här får du ett arbetsgivarperspektiv för HR i skiftverksamhet — gastro, butik, vård och liknande — med fokus på antal dagar, beräkning, schema och frånvarokoder. För lagens helhet och 17 §: semesterlagen, Riksdagen, lagen.nu, Arbetsgivarverket och Verksamt.
Obs: Det här är allmän HR-information för svenska arbetsgivare — inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lagtext, ditt kollektivavtal och vid behov en arbetsrättsjurist.
Vad är semesterdagar?
Kort sagt: Semesterdagar är dagar av semesterledighet som arbetstagaren har rätt att ta ut — minst 25 per semesterår enligt semesterlagen. Du skiljer mellan ledighetsdagar (rätt att vara ledig) och betalda semesterdagar (dagar som tjänats in och ger semesterlön).
En semesterdag är inte samma sak som en arbetsdag i schemat. Semesterlagen räknar semester i kalenderdagar som ledighet — men vid uttag dras oftast bara dagar som skulle varit ordinarie arbetstid (t.ex. inte lördag om personen normalt är ledig lördag). I HR-systemet ska semester synas som egen frånvarotyp, inte som "ledig" utan kod eller som sjuk.
Semesterdagar hänger ihop med semesterår (när ledighet tas) och intjänandeår (när betald semester tjänas in). Lagen sätter miniminivån; kollektivavtal kan ge fler dagar eller annat intjänandeår — börja alltid i avtalet om det finns.
Semesterdag, arbetsdag och frånvarokod
I praktiken blir skillnaden synlig i tre lager: rätt till ledighet (semesterdagar), rätt till lön under ledighet (betalda dagar) och schema (vilka pass som tas bort). En medarbetare kan ha kvar pass i schemat men fel frånvarokod — eller rätt kod men för många betalda dagar uttagna. Som arbetsgivare synkar du lönekontots saldo med schemat innan du godkänner sommarveckor.
Semesterledighet är inte samma sak som semesterlön, semesterersättning vid avslut eller en intern semesterplan. För utbetalning vid avslut: semesterersättning; för lagtext och 17 §: semesterlagen. Här fokuserar vi på dagantal, beräkning och HR-rutiner i skift.
Hur många semesterdagar har man rätt till?
Kort sagt: Varje arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår — motsvarande fem veckors ledighet. Börjar anställningen efter 31 augusti under semesteråret gäller 5 semesterdagar samma år.
| Situation | Antal semesterdagar (semesterår) | Betalda / obetalda |
|---|---|---|
| Normal anställning hela året | 25 dagar | Betalda om intjänat under intjänandeår |
| Anställd efter 31 augusti | 5 dagar samma semesterår | Ofta obetalda om intjänande saknas |
| Kollektivavtal (t.ex. kommun) | 30–35 dagar vanligt | Enligt avtal |
| Kort anställning (max 3 mån) | 25 dagar om anställningen avses pågå längre | Se semesterlagen 4 § |
Rätten till semesterledighet finns från första anställningsdagen — men semesterlön kräver intjänande (eller förskottssemester enligt avtal). Utbetald semesterlön ökar bruttolönen och därmed arbetsgivaravgiften — budgetera total arbetsgivarkostnad när du planerar sommarbemanning. I skift betyder det att du planerar både täckning i schemat och löneunderlag: hur många dagar personen får vara ledig, och hur många av dem är betalda.
När gäller fler än 25 dagar?
Frågor som när får man 35 semesterdagar handlar nästan alltid om kollektivavtal — till exempel inom kommun, region eller vissa branscher — inte om semesterlagens miniminivå. På avtalad arbetsplats: läs avtalet före du svarar medarbetare om exakt antal betalda dagar.
Semesterdagar enligt avtal kan också följa kalenderår som intjänandeår i stället för lagens 1 april–31 mars. Det påverkar när betalda dagar "slår om" i lönesystemet — synka alltid med lönekontor inför bokslut och sommarplanering. Om du är osäker: börja i kollektivavtalet, jämför med Arbetsgivarverkets semesterguide, och dokumentera vilken modell som gäller på din arbetsplats.
Betalda vs obetalda semesterdagar
Kort sagt: Betalda semesterdagar tjänas in under intjänandeåret och ger rätt till semesterlön vid uttag. Obetalda semesterdagar är ledighet utan lön — när intjänande saknas eller vid de fem dagarna efter sent anställd.
Alla 25 dagar är inte automatiskt betalda. Om någon börjar mitt i intjänandeåret utan förskottssemester kan den anställda ha rätt till ledighet men bara för en del av dagarna med lön. Du behöver följa upp intjänande i HR eller lönesystem — inte bara räkna "25 minus tagna dagar".
Semesterår och intjänandeår är olika begrepp: intjänandeåret (1 april–31 mars enligt lag) avgör hur många betalda dagar som finns; semesteråret avgör när ledigheten tas. Kollektivavtal kan ha sammanfallande eller kalenderår — se vår ordlista om semesterlagen för lagens helhet och 17 § om semesterlönegrundande frånvaro (t.ex. föräldraledighet).
En vanlig missuppfattning är att "25 semesterdagar" automatiskt betyder 25 dagar med full lön. Ledighetsrätten och betalningsrätten hänger ihop men är inte identiska. Du kan behöva godkänna obetald semester när intjänande saknas — men ska fortfarande planera bort pass i schemat och registrera frånvaron korrekt så att teamet ser vem som täcker vilka skift.
Förskottssemester och obetald ledighet
Förskottssemester innebär att den anställda tar ut betald semester innan dagarna är intjänade — ofta reglerat i kollektivavtal eller intern policy. Som arbetsgivare dokumenterar du avtal, informerar lönekontor och följer upp så att framtida intjänande täcker det som redan betalats ut. Utan förskottsregel gäller i praktiken: ledighet ja, lön bara för intjänade dagar. Blanda inte ihop förskottssemester med semesterersättning vid avslutad anställning — det är utbetalning av intjänad men ej uttagen semester, inte samma sak som semesterlön under pågående ledighet (se semesterersättning).
Hur räknar du semesterdagar?
Kort sagt: För att räkna ut betalda semesterdagar: räkna anställningsdagar under intjänandeåret, dra av icke-semesterlönegrundande frånvaro, dela med 365 (366 vid skottår), multiplicera med avtalade semesterdagar (ofta 25) och avrunda uppåt till hela dagar.
Så räknar du ut semesterdagar som arbetsgivare — stegen nedan följer Verksamts och Företagarnas vägledning:
- Fastställ intjänandeår (lag: 1 apr–31 mar, eller enligt kollektivavtal)
- Räkna anställningsdagar under perioden (kalenderdagar inkl. helger)
- Dra av frånvaro som inte är semesterlönegrundande
- Dela med 365 (366 vid skottår)
- Multiplicera med totalt antal avtalade semesterdagar (t.ex. 25)
- Avrunda uppåt till hela betalda semesterdagar
| Exempel | Antal | Betalda semesterdagar |
|---|---|---|
| Heltidsanställd hela intjänandeåret, 25 dagars semesterrätt | 365 / 365 × 25 | 25 |
| Anställd 1 juli–31 dec (184 dagar), 25 dagars semesterrätt | 184 / 365 × 25 = 12,6 → | 13 |
| Deltid 50 % hela året, 25 dagars semesterrätt | 365 / 365 × 25 | 25 ledighetsdagar; betalda enligt intjänande |
Intermittent anställning och vissa avtal har egna formler — kontrollera kollektivavtal och löneleverantör. En semesterdagar kalkylator på Ordio räknar betalda och obetalda dagar enligt 7 § — dokumentera saldot i HR inför semesterplanering.
Vilken frånvaro minskar intjänande?
I formeln dras frånvaro som inte är semesterlönegrundande från anställningsdagar. Enligt semesterlagen 17 § kan viss frånvaro — till exempel begränsad föräldraledighet — räknas som semesterlönegrundande upp till tak (120/180 dagar). Fel frånvarokod i tidssystemet under året är en vanlig orsak till att betalda semesterdagar blir fel vid sommarplanering.
- Semesterlönegrundande enligt 17 § — räknas inte som avdrag i formeln
- Otillåten eller obetald frånvaro utan lagstöd — minskar ofta intjänande
- Sjukfrånvaro — egna regler; kan avbryta pågående semester om sjukdom anmäls i tid
Dubbelkolla med lönekontor vilka koder som gäller i ert system — särskilt vid deltid och intermittent schema där varje pass måste stämma mot intjänandeåret.
Exempel: ny medarbetare i september
En heltidsanställd som börjar 1 september har rätt till 5 semesterdagar samma semesterår (anställd efter 31 augusti). Betalda dagar under intjänandeåret beror på hur många anställningsdagar som finns kvar till 31 mars — ofta blir det få eller inga betalda dagar första året utan förskottssemester. Som arbetsgivare ska du kommunicera tydligt: ledighet kan vara möjlig, men lön under semestern kanske uteblir om inget intjänats.
Semesterdagar vid deltid och timanställning
Kort sagt: Rätten till 25 semesterdagar gäller även vid deltid — men antalet betalda dagar beror på intjänande under intjänandeåret, inte på arbetstidsprocent vid varje enskilt pass.
Frågor som hur många semesterdagar får man per månad är vanliga vid deltid. Ungefärlig tumregel vid heltidsintjänande: 25 ÷ 12 ≈ 2,08 betalda dagar per månad — men du ska alltid utgå från hela intjänandeåret och formeln ovan, inte en fast månadskvot i schemat.
Vid intermittent schema blir uttaget ofta knepigare än beräkningen. Lönesystemet räknar betalda dagar automatiskt om frånvaro och anställningsdagar är korrekt registrerade — fel frånvarokod under året ger fel saldo vid sommarplanering.
I skift med varierande passlängd: semesterdagar dras som hela dagar enligt lag, men du behöver fortfarande veta vilka skift som faller bort. En medarbetare som normalt jobbar tisdag–lördag drar semester på tis–lör den veckan — inte bara "en vecka" abstrakt i kalendern. Dokumentera i schemat vilka datum som är semester, så att kollegor och vikarier ser samma bild.
Timanställning — när passen inte följer kalenderveckan
Vid timanställning räknas intjänande på samma sätt som för deltid — anställningsdagar under intjänandeåret, inte antal arbetade timmar per pass. Skillnaden i skift är uttaget: en medarbetare som börjar 1 oktober kan ha få betalda dagar samma intjänandeår men fortfarande rätt till 25 ledighetsdagar nästa semesterår om anställningen pågår. Stäm av båda saldon i lönesystemet innan du godkänner lång sommarledighet — särskilt om personen bytt från intermittent schema till fast vecka under året.
Spara och tvinga ut semesterdagar
Kort sagt: Du ska se till att minst 20 betalda semesterdagar tas ut varje semesterår. Dagar utöver 20 (om fler tjänats in) får sparas upp till fem år. Obetalda semesterdagar kan inte sparas.
Sparade dagar är en planeringsfråga i skift: en medarbetare med sparade dagar kan vilja ta längre ledighet ett år — du behöver täckning i schemat. Kommuner och regioner har ibland egna sparregler i kollektivavtal; frågor om "hur många dagar får man spara i [kommun]" är avtalsspecifika, inte generella lagfrågor.
Du får i vissa fall tvinga ut semester om arbetstagaren inte tagit ut minst 20 betalda dagar — men samråd och förvarning krävs. Dokumentera beslut och uppdatera schema i god tid.
Frågor om vad händer om man inte tar ut 20 semesterdagar är vanliga i höst. Du som arbetsgivare ska aktivt följa upp uttag före årsskifte — särskilt i skift där "vi tar det efter jul" lätt skjuts upp tills det är för sent. Spara dagar är tillåtet inom lagens ram, men minimiuttaget ska fortfarande uppfyllas varje semesterår.
Sparning i kommunal och regional sektor
Frågor om semesterdagar i kommun eller region handlar nästan alltid om kollektivavtal — fler dagar (t.ex. 30–35), längre sparning eller andra uttagsregler. Semesterlagens miniminivå gäller som golv; avtalet kan ge mer. Läs kollektivavtalet före du svarar medarbetare om exakt antal betalda dagar eller hur länge sparade dagar får ligga kvar.
| Regel | Lag (minimi) | HR-uppföljning |
|---|---|---|
| Minst uttag per semesterår | 20 betalda dagar | Påminn i september–november |
| Sparning | Överskjutande betalda, max 5 år | Spår saldo i HR; planera uttag före förfall |
| Obetalda dagar | Kan inte sparas | Separat kod i schema och lön |
Uttag av semesterdagar — hela dagar och helger
Kort sagt: Semesterledighet räknas i hela dagar — halv semesterdag går inte. För den som normalt inte arbetar lördag och söndag räknas inte helger och vissa helgdagar som semesterdagar vid uttag.
Det betyder att en veckas semester inte alltid drar exakt fem semesterdagar om helgdagar ingår. I skift med varierande pass: räkna vilka dagar som faktiskt skulle varit arbetspass, inte bara kalendervecka. Fel räkning skapar konflikt mellan HR, lönekontor och medarbetare.
Huvudsemester (minst fyra veckor sammanhängande juni–augusti om inget annat avtalats) är en planeringsfråga du som arbetsgivare driver — se semesterlagen för förläggning och samråd.
Räkneexempel: en veckas semester mån–fre
En medarbetare med ordinarie schema måndag–fredag som tar semester mån 10–fre 14 juli drar normalt 5 semesterdagar — inte sju kalenderdagar. Om en helgdag på vardag infaller mitt i veckan och skulle varit arbetsdag dras den också; lördag och söndag dras inte om personen normalt är ledig helg. I skift med tisdag–lördag-schema räknar du vilka pass som faktiskt skulle körts — inte bara "en kalendervecka" i planeringsverktyget.
Samråd, besked och semesterplan
Du ska lämna besked om när semestern börjar och slutar — vid samråd som förslag eller som beslut med skälig varsel. I skiftverksamhet räcker det inte att "alla tar juli" i muntlig överenskommelse: dokumentera datum, uppdatera schema och bekräfta skriftligt så att vikarier och kollegor ser samma plan. Börja semesterdialogen i vår, inte veckan före midsommar — särskilt om du också ska säkra huvudsemester enligt semesterlagen.
Semesterdagar i skiftverksamhet
Kort sagt: Semesterdagar måste synas i schema och frånvarosystem innan sommar- och helghögsäsong — annars riskerar du dubbelbokning, fel lön och onödiga konflikter i teamet.
Praktisk checklista för dig som arbetsgivare:
- Bekräfta antal betalda och obetalda dagar per person inför semesterår
- Samråd om semesterförläggning — dokumentera överenskommelse
- Uppdatera schema: ta bort pass, inte bara "ledig" i marginalen
- Sätt rätt frånvarokod (semester / obetald semester)
- Informera lönekontor om uttag och eventuell sparning
- Följ upp att minst 20 betalda dagar tas ut under året
I gastronomi och detaljhandel krockar semester ofta med högsäsong — planera vikarie eller omfördelning tidigt. Digital schemaläggning och frånvarohantering gör det lättare att se täckning.
Byte av arbetsgivare under året
Om någon byter jobb mitt i intjänandeåret har den nya arbetsgivaren normalt inte automatiskt betalda semesterdagar — men personen kan ha rätt till semesterersättning från tidigare arbetsgivare för intjänad men ej uttagen semester. Den nya arbetsplatsen kan behöva hantera obetalda dagar samma år. Koordinera med lönekontor och informera medarbetaren skriftligt om antal betalda dagar hos dig — se semesterersättning om utbetalning vid avslut.
Semesterdagar vs andra ledighetstyper
Kort sagt: Semesterdagar är en egen kategori — blanda inte ihop med sjuk, föräldraledighet eller vab. Varje typ har egna regler och påverkar intjänande olika.
| Ledighetstyp | Semesterdagar? | HR-notering |
|---|---|---|
| Semester (betald) | Ja — drar betalda dagar | Semesterlön enligt intjänande |
| Semester (obetald) | Ja — drar ledighet utan lön | Vanligt vid sent anställd |
| Sjukfrånvaro | Nej — kan avbryta semester | Se karensavdrag |
| Föräldraledighet | Nej — egen lag | 17 § kan ge semesterlönegrundande dagar |
| Vab / tillfällig föräldrapenning | Nej | FK-process, egen kod |
Sjuk under planerad semester — arbetsgivarens steg
Om någon blir sjuk under semester kan semesterdagar återföras om sjukdom anmäls i tid — annars räknas dagarna som tagna semester. Som arbetsgivare i skift:
- Ta emot sjukanmälan enligt er rutin (telefon/app — inte bara SMS till kollega)
- Byt frånvarokod från semester till sjuk i tidssystemet för berörda dagar
- Informera lönekontor och uppdatera schema så pass kan täckas eller flyttas
- Dokumentera datum och återförda semesterdagar i HR-saldo
Håll isär semesterplanering och sjukfrånvarorutiner; se karensavdrag för sjuklönens första dagar och föräldraledighet om ledigheten gäller barn — inte semester.
Sammanfattning
Kort sagt: Semesterdagar är rätten till semesterledighet — minst 25 per semesterår (5 om anställd efter 31 augusti). Betalda dagar beror på intjänande; obetalda täcker ledighet utan intjäning. Räkna betalda dagar: anställningsdagar ÷ 365 × avtalade dagar, avrundat uppåt.
Börja med att lista saldon per medarbetare i HR-systemet innan du låser sommarschemat — särskilt om någon har sparade dagar eller började mitt i intjänandeåret. Semesterersättning vid avslutad anställning är en separat fråga från semesterlön under planerad semester; se semesterlagen för utbetalningsregler.
| Nyckeltal (semesterdagar — översikt) | Huvudregel |
|---|---|
| Semesterdagar per år | 25 (5 efter 31 aug) |
| Betalda dagar | Intjänade under intjänandeår |
| Minst uttag per år | 20 betalda dagar |
| Sparning | Överskjutande betalda, max 5 år |
| Uttag | Hela dagar; helgregler vid 5-dagarsvecka |
| Beräkning | (Anställningsdagar / 365) × avtalade dagar, uppåt |
Som nästa steg:
- Stäm av antal betalda dagar per medarbetare inför semesterplanering
- Dokumentera semesterförläggning och uppdatera schema
- Säkerställ rätt frånvarokod i HR-systemet
- Läs semesterlagen för lag och 17 §, och semesterersättning för utbetalning vid avslut
Där Ordio hjälper i skiftverksamhet
Ordio ersätter inte semesterlagen eller din lönebyrå — men hjälper skiftteam att hålla schema, tid och frånvaro samlat så att semesterdagar syns innan du godkänner pass. När semester och bemanning sitter i samma system blir det enklare att planera sommar och helger utan dubbelbokning.
Läs mer om schemaläggning och frånvarohantering, eller om du vill se hur det fungerar i praktiken.
Disclaimer: Ordio Insights ger ingen juridisk rådgivning. För bindande bedömningar: Riksdagen (SFS 1977:480), Verksamt, Arbetsgivarverket, ditt kollektivavtal eller en arbetsrättsadvokat.
Vanliga frågor om Semesterdagar
Vad innebär semesterdagar för dig som arbetsgivare?
Semesterdagar är dagar av semesterledighet som en arbetstagare får ta ut under ett semesterår — minst 25 dagar per år enligt semesterlagen (5 om anställd efter 31 augusti). Som arbetsgivare skiljer du mellan ledighetsdagar (rätt att vara ledig) och betalda semesterdagar (dagar som tjänats in under intjänandeåret och ger semesterlön). Lagens ram: semesterlagen.
Hur många semesterdagar har en arbetstagare per år?
Som huvudregel har varje arbetstagare rätt till 25 semesterdagar per semesterår — motsvarande fem veckors ledighet. Börjar anställningen efter 31 augusti gäller 5 dagar samma år. Antalet betalda dagar beror på intjänande under intjänandeåret; kollektivavtal kan ge fler dagar.
Gäller 25 semesterdagar även vid deltid?
Ja — rätten till 25 semesterdagar (ledighet) gäller även vid deltid. Antalet betalda dagar beror på intjänande under intjänandeåret, inte på arbetstidsprocent vid varje pass. Börjar anställningen efter 31 augusti gäller 5 dagar samma semesterår. Kontrollera kollektivavtal om fler dagar avtalats.
Vad är skillnaden mellan betalda och obetalda semesterdagar?
Betalda semesterdagar tjänas in under intjänandeåret och ger rätt till semesterlön vid uttag. Obetalda semesterdagar är ledighet utan lön — till exempel när intjänande saknas eller vid sent anställd (5 dagar efter 31 augusti). Förskottssemester kan avtalas i kollektivavtal eller intern policy; se semesterlagen för lagens ram.
Hur räknar du ut antalet betalda semesterdagar?
Räkna anställningsdagar under intjänandeåret, dra av icke-semesterlönegrundande frånvaro, dela med 365 (366 vid skottår), multiplicera med avtalade semesterdagar (ofta 25) och avrunda uppåt till hela dagar. Använd semesterdagar kalkylatorn för snabb beräkning; steg-för-steg på Verksamt; lagens ram i semesterlagen.
Hur många semesterdagar per månad vid deltid?
Semesterlagen ger 25 semesterdagar oavsett heltid eller deltid — men antalet betalda dagar beror på intjänande. Vid heltidsintjänande hela året: ungefär 2,08 betalda dagar per månad (25 ÷ 12). Du ska alltid utgå från hela intjänandeåret och formeln i Verksamt, inte en fast månadskvot i schemat.
Får man spara semesterdagar?
Ja — om arbetstagaren har tjänat in fler än 20 betalda semesterdagar under semesteråret får överskjutande dagar sparas upp till fem år. Du ska se till att minst 20 betalda dagar tas ut varje år. Obetalda semesterdagar kan inte sparas. Vissa kollektivavtal tillåter längre sparning.
Måste semesterdagar tas ut i hela dagar?
Ja — enligt semesterlagen räknas semesterledighet i hela dagar. Halv semesterdag går inte att ta ut. För arbetstagare som normalt inte jobbar lördag och söndag räknas inte helger och vissa helgdagar som semesterdagar — endast dagar som skulle varit arbetsdagar. Planera pass och frånvarokod i hela dagar i schemat.
Vad gäller om anställningen börjar efter 31 augusti?
Om anställningen påbörjas efter 31 augusti under semesteråret har arbetstagaren rätt till 5 semesterdagar samma semesterår — normalt som obetalda dagar om intjänande saknas. Planera schema, informera lönekontor och se till att uttag inte överstiger rätten.
Vad händer om någon blir sjuk under semestern?
Om den anställda blir sjuk under planerad semester och anmäler det i tid kan semesterdagar återföras — sjukdagar räknas då inte som uttagen semester. Du kan begära läkarintyg och ska uppdatera frånvarokod i schema och tidssystem. Se karensavdrag för sjuklönens första dagar.
När får man 35 semesterdagar?
35 semesterdagar (sju veckor) kommer oftast från kollektivavtal — till exempel inom kommun och region — inte från semesterlagens miniminivå på 25 dagar. Kontrollera avtalet på arbetsplatsen; lagens 25 dagar gäller som golv, inte tak.
Vad är skillnaden mellan semesterår och intjänandeår?
Intjänandeåret (1 april–31 mars enligt lag) är när semesterlönen tjänas in. Semesteråret är när ledigheten normalt tas ut. Antalet betalda semesterdagar beror på intjänandeåret; rätten till 25 ledighetsdagar gäller per semesterår. Full förklaring: semesterlagen.
Hur hänger semesterdagar ihop med schema och frånvaro?
Varje semesterdag ska synas i schema och frånvarosystem — inte bara i mejl. Rätt frånvarokod (semester, obetald semester, sjuk) gör löne- och bemanningsuppföljning korrekt och minskar risken för dubbelbokning i skift. Läs mer om schemaläggning och frånvarohantering.
Vad är semesterersättning i relation till semesterdagar?
Semesterersättning är utbetalning för intjänade men ej uttagna semesterdagar vid avslutad anställning — inte samma sak som semesterlön under planerad semester. För belopp i kronor: semesterersättning kalkylatorn. Beräkning, utbetalningstid och HR-rutin: semesterersättning. Lagens ram: semesterlagen.











