Ordlista
Arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgift — vad menas med det? Det är den lagstadgade avgift du som arbetsgivare betalar till staten utöver medarbetarens bruttolön. Avgiften beräknas på lön och skattepliktiga förmåner och finansierar bland annat pension, sjukförsäkring och allmän löneavgift. I normalfallet är full sats 31,42 procent (2026).
Här får du en praktisk översikt för dig som arbetsgivare eller HR i skiftverksamhet: vad arbetsgivaravgiften betyder, hur den skiljer sig från skatteavdrag och sociala avgifter, och hur du budgeterar total arbetsgivarkostnad när OB, övertid och sjuklön läggs på. För bindande satser och tabeller: Skatteverket och Verksamt.
Obs: Det här är allmän HR-information — inte skatte- eller juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuella regler, ditt kollektivavtal och vid behov en löne- eller redovisningskonsult.
Vad är arbetsgivaravgift?
Kort sagt: Arbetsgivaravgift är en procentuell avgift på bruttolön och skattepliktiga förmåner som du betalar som arbetsgivare. Den är inte samma sak som den skatt som dras från medarbetarens lön — den är en separat kostnad för företaget.
När du anställer personal betalar du inte bara lön. Du betalar också arbetsgivaravgift till Skatteverket på det underlag som redovisas i arbetsgivardeklarationen. Avgiften finansierar det svenska socialförsäkringssystemet (till exempel ålderspension och sjukförsäkring) samt allmän löneavgift, som fungerar som en allmän skatt. Det gäller både månadslön och timlön — avgiften beräknas på det du faktiskt betalar ut under perioden, inte på ett schablonbelopp i schemat.
I restaurang, butik och andra verksamheter med varierande pass är det lätt att underskatta arbetsgivaravgiften om du bara räknar på grundlön. OB-tillägg, övertid och sjuklön ökar underlaget — och då ökar också avgiften.
Den här ordlistan fokuserar på arbetsgivaravgiften ur ett arbetsgivar- och HR-perspektiv. För officiell definition, undantag och fullständiga satser (till exempel vid utsändning): Skatteverkets vägledning om arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgift och sociala avgifter — skillnaden
I vardagsspråk blandas arbetsgivaravgift och sociala avgifter ofta ihop. Begreppen hänger ihop men är inte samma sak.
- Sociala avgifter — samlingsnamn som Skatteverket använder för lagstadgade avgifter som finansierar socialförsäkringar (både arbetsgivaravgifter och egenavgifter).
- Arbetsgivaravgift — den del du som arbetsgivare betalar på utbetald lön till anställda.
- Egenavgift — motsvarande avgift som egenföretagare betalar på egen näringsverksamhet (enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag).
- Skatteavdrag (preliminärskatt) — dras från medarbetarens lön; det är inte arbetsgivaravgift.
I vardagsspråk säger man ibland “sociala avgifter” när man menar arbetsgivaravgiften. I lön och redovisning är det viktigt att hålla isär bruttolön, nettolön (efter skatteavdrag) och arbetsgivarens totala kostnad (brutto + arbetsgivaravgift).
| Begrepp | Vem betalar? | Påverkar arbetsgivarkostnad? |
|---|---|---|
| Bruttolön | Arbetsgivaren till medarbetaren | Ja — plus arbetsgivaravgift på beloppet |
| Preliminärskatt | Arbetsgivaren drar och betalar till Skatteverket | Nej — minskar medarbetarens netto, inte er lönekostnad |
| Arbetsgivaravgift | Arbetsgivaren till Skatteverket | Ja — utöver bruttolön |
| Egenavgift | Egenföretagaren på näringsverksamhet | Inte aktuellt vid utbetald lön till anställd |
En medarbetare som frågar “vad blir min lön efter skatt?” tänker på netto. Du som arbetsgivare behöver samtidigt budgetera brutto + arbetsgivaravgift — det är den siffra som styr bemanning och marginal i skiftverksamhet.
Hur stor är arbetsgivaravgiften 2026?
Kort sagt: Full arbetsgivaravgift är 31,42 % på bruttolön och skattepliktiga förmåner. Lägre satser gäller för vissa åldersgrupper och tillfälligt för unga anställda från april 2026.
Nedan sammanfattar vi de vanligaste satserna för arbete i Sverige. Kontrollera alltid födelseår och period mot Skatteverket innan lönekörning.
| Situation | Procentsats 2026 | Kommentar |
|---|---|---|
| Ordinarie (födda 1959 eller senare) | 31,42 % | Full arbetsgivaravgift |
| Pensionär (67+ vid årets ingång) | 10,21 % | Endast ålderspensionsavgift från 1 jan 2026 |
| Födda 1937 eller tidigare | 0 % | Ingen arbetsgivaravgift |
| Ungdom 19–23 år (födda 2003–2007) | 20,81 % | På lön upp till 25 000 kr/mån, 1 apr 2026 – 30 sep 2027; full sats ovanför |
Under januari–mars 2026 gäller ordinarie satser även för unga anställda — nedsättningen börjar 1 april 2026. För personer födda 1938–1958 (pensionärer under 67 vid årets ingång) gäller särskilda regler; se Skatteverkets tabell för exakt underlag.
Hur mycket arbetsgivaravgift på lönen? Multiplicera aktuell procentsats med din totala skattepliktiga bruttoutbetalning den månaden — inklusive tillägg och förmåner, inte bara grundlönen i avtalet. Fullständiga tabeller och undantag: Skatteverket.
Vad ingår i arbetsgivaravgiften?
Arbetsgivaravgiften består av sju delavgifter. Tillsammans uppgår de till 31,42 % i normalfallet (2026):
| Delavgift | 2026 |
|---|---|
| Sjukförsäkringsavgift | 3,55 % |
| Föräldraförsäkringsavgift | 2,00 % |
| Ålderspensionsavgift | 10,21 % |
| Efterlevandepensionsavgift | 0,30 % |
| Arbetsmarknadsavgift | 2,64 % |
| Arbetsskadeavgift | 0,10 % |
| Allmän löneavgift | 12,62 % |
| Summa | 31,42 % |
Varje delavgift finansierar en del av välfärdssystemet. I korthet:
- Sjukförsäkringsavgift (3,55 %) — sjukförsäkringen; vid sjukfrånvaro hänger sjuklön och karensavdrag ihop med det systemet
- Föräldraförsäkringsavgift (2,00 %) — föräldraförsäkringen (mer om ledighet i föräldraledighet)
- Ålderspensionsavgift (10,21 %) — den största delen som går till pension
- Arbetsmarknadsavgift (2,64 %) och arbetsskadeavgift (0,10 %) — arbetsmarknad och arbetsskador
- Efterlevandepensionsavgift (0,30 %) — efterlevandeskydd
- Allmän löneavgift (12,62 %) — allmän skatt till statsbudgeten, inte en namngiven försäkring
Vid föräldraledighet gäller andra ersättningsregler för den anställda, men du betalar fortfarande arbetsgivaravgift på utbetald lön om lön utgår under ledigheten. Som arbetsgivare behöver du sällan redovisa varje delavgift manuellt — lönesystemet hanterar koder och satser — men det hjälper att förstå vad “31,42 %” består av när du förklarar kostnader internt.
Särskilda satser för unga och pensionärer
Pensionärer (67 år och äldre)
Från 1 januari 2026 betalar du för personer som vid årets ingång fyllt 67 år endast ålderspensionsavgiften (10,21 %) på lön och skattepliktiga förmåner. Det kan göra stor skillnad i total arbetsgivarkostnad jämfört med full avgift — men glöm inte att kontrollera födelseår i personalregistret innan första lönekörningen efter årsskiftet.
Exempel (pensionär 67+, jan 2026): Bruttolön 30 000 kr → arbetsgivaravgift 10,21 % = 3 063 kr (mot 9 426 kr vid full avgift). Total arbetsgivarkostnad 33 063 kr i stället för 39 426 kr — förutsatt att 67+-regeln är korrekt registrerad.
För personer födda 1937 eller tidigare betalas ingen arbetsgivaravgift — kontrollera födelseår i personalregistret, särskilt vid extra bemanning eller säsongsanställning av äldre medarbetare.
Unga anställda (19–23 år)
En tillfällig nedsättning gäller för anställda födda 2003–2007. Från 1 april 2026 till 30 september 2027 betalar du 20,81 % (ålderspensionsavgift plus hälften av övriga avgifter) på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På belopp över det gäller full arbetsgivaravgift (31,42 %).
Planerar du sommarbemanning eller extra unga medarbetare under hösten 2026? Räkna med rätt sats per månad och håll koll på om lönen passerar 25 000 kr — då blir beräkningen tvådelad.
Exempel (ung anställd, april 2026): Månadslön 22 000 kr brutto → 20,81 % på hela beloppet = 4 578 kr i arbetsgivaravgift. Vid 28 000 kr brutto: 20,81 % på 25 000 kr (5 203 kr) + 31,42 % på 3 000 kr (943 kr) ≈ 6 146 kr totalt. Sådana tvådelade fall kräver att lönesystemet känner födelseår och period — extra viktigt vid sommarjobb och extrabemanning.
Växa-stöd och andra nedsättningar
Utöver ungdomsregeln finns andra tillfälliga eller villkorade nedsättningar som kan sänka arbetsgivaravgiften under en begränsad period:
- Växa-stöd — nedsatt arbetsgivaravgift vid vissa första anställningar (till exempel när personen varit arbetslös en viss tid). Villkoren är detaljerade — läs alltid aktuell vägledning på Skatteverket innan du räknar med lägre sats i budget.
- Regionalt stöd — i vissa län kan nyanställda i specifika geografier ge nedsättning. Reglerna skiljer sig mellan regioner och tidsperioder.
- Sommarjobb och feriearbete — om medarbetaren omfattas av ungdomsnedsättningen (19–23 år) gäller 20,81 %-regeln ovan; annars ordinarie 31,42 %.
Dessa undantag är lätta att missa i personalbudgeten om du bara använder standardprocentsatsen. Be lönekonsulten flagga berättigade anställningar i lönesystemet redan vid anställning — inte i efterhand vid AGI.
Hur räknar du arbetsgivarkostnad?
Kort sagt: Total arbetsgivarkostnad ≈ bruttolön + arbetsgivaravgift. Multiplicera bruttolönen (inklusive skattepliktiga tillägg) med aktuell procentsats och lägg till på lönen.
Så räknar du i tre steg:
- Avgiftsunderlag = bruttolön + skattepliktiga tillägg och förmåner under perioden
- Arbetsgivaravgift = underlag × aktuell procentsats (31,42 %, 20,81 %, 10,21 % …)
- Total arbetsgivarkostnad = underlag + arbetsgivaravgift
Exempel med full avgift 31,42 % (ordinarie anställd, född 1990):
| Bruttolön/månad | Arbetsgivaravgift (31,42 %) | Total arbetsgivarkostnad |
|---|---|---|
| 25 000 kr | 7 855 kr | 32 855 kr |
| 30 000 kr | 9 426 kr | 39 426 kr |
| 35 000 kr | 10 997 kr | 45 997 kr |
Exempel (timanställd): 160 timmar × 150 kr/timme = 24 000 kr brutto → 31,42 % = 7 541 kr i arbetsgivaravgift. Total arbetsgivarkostnad 31 541 kr den månaden — förutsatt att inga OB- eller övertidstillägg tillkommer.
En tumregel: varje 1 000 kr i bruttolön kostar arbetsgivaren ungefär 1 314 kr totalt vid full avgift (1 000 + 314). Vid pensionärssats 10,21 % blir tillägget cirka 102 kr per 1 000 kr brutto.
Om du jämför två kandidater med samma bruttolön men olika tilläggsmönster (till exempel en daganställd mot en nattarbetare med OB) blir skillnaden i arbetsgivaravgift ofta större än skillnaden i grundlön. Därför är det smart att räkna arbetsgivarkostnad per timme i schemat — inte bara timlönen i anställningsavtalet.
Vill du räkna exakt med aktuella satser och avdrag använder du Skatteverkets tabeller eller ert lönesystem — använd anställningskostnad kalkylatorn för en orienterande beräkning — satserna varierar med ålder, period och underlag.
Checklista innan lönekörning
Innan du låser månadens lön är det värt att snabbt kontrollera att underlaget stämmer — särskilt i verksamheter med varierande pass:
- Födelseår och anställningsform — rätt sats för ungdom (apr 2026–sep 2027), pensionär (67+) eller ordinarie
- OB och övertid — attestade timmar från schema/tidrapport, inte bara planerade pass
- Sjuklön och semester — sjukfrånvaro efter karensavdrag; semesterlön vid uttag enligt semesterdagar
- Förmåner och engångsutbetalningar — skattepliktiga poster som ökar avgiftsunderlaget
- 1 000-kronorsgränsen — summerat per person och kalenderår om du har sporadiska utbetalningar
En kort avstämning mellan HR, närmaste chef och löneansvarig minskar risken att du betalar fel avgift eller måste göra om arbetsgivardeklarationen.
Arbetsgivaravgift på tillägg och ersättningar
Arbetsgivaravgiften beräknas på skattepliktig ersättning för arbete — inte bara månadslön eller timlön. Det inkluderar i praktiken:
- OB-tillägg — obekväm arbetstid räknas som lön
- Övertidsersättning — ingår i underlaget (regler för övertid: övertid)
- Sjuklön — efter karensavdrag betalas sjuklön som är skattepliktig
- Semesterlön och semesterersättning — se semesterlagen, semesterdagar och semesterersättning (vid avslut)
- Skattepliktiga förmåner — till exempel fri bil, kost eller andra förmåner som värderas skattemässigt
- Ersättningar som inte är lön — vissa kostnadsersättningar och traktamenten enligt schablon beskattas normalt inte som lön och ingår därför inte i underlaget
I gastro och butik är det vanligt med personalrabatt eller enklare förmåner. Om något värderas som skattepliktig förmån ska det in i löneunderlaget — annars riskerar du fel arbetsgivaravgift vid kontroll. Osäkerhet? Fråga lönekonsulten innan du lägger in posten i schemat eller personalhandboken.
Budgeterar du bara grundlön i personalplanen underskattar du nästan alltid arbetsgivarkostnaden i skiftverksamhet. Ett helgpass med OB kan höja både bruttoutbetalningen och arbetsgivaravgiften mer än ett vanligt dagpass — även om timlönen i grunden är densamma.
| Post | Belopp | Arbetsgivaravgift (31,42 %) |
|---|---|---|
| Grundlön | 20 000 kr | 6 284 kr |
| OB-tillägg | 3 000 kr | 943 kr |
| Summa underlag | 23 000 kr | 7 227 kr |
| Total arbetsgivarkostnad | 30 227 kr | |
Skillnaden mot att bara räkna på grundlön är 943 kr i arbetsgivaravgift den månaden — plus själva OB-beloppet. Lägger du till övertid på samma pass ökar underlaget ytterligare. Det är därför schemaläggning och tidrapport är en kostnadsfråga, inte bara en HR-administrationsfråga. Detaljer om OB-satser och kollektivavtal: ordlistan om OB-tillägg.
Redovisa och betala arbetsgivaravgift
Som arbetsgivare ska du:
- Vara arbetsgivarregistrerad hos Skatteverket
- Redovisa lön, skatteavdrag och arbetsgivaravgift i arbetsgivardeklaration på individnivå
- Betala in avgifter och skatteavdrag enligt Skatteverkets betalningsdatum
Arbetsgivarregistreringen kopplar ditt organisationsnummer till AGI och inbetalning — utan den kan du inte redovisa lön korrekt.
Du betalar ingen arbetsgivaravgift om du under ett kalenderår betalar ut mindre än 1 000 kronor i ersättning för arbete till en person. Det är en vanlig fråga vid enstaka timmar eller provanställning — men så fort gränsen passeras ska avgiften beräknas på hela årets utbetalningar till den personen.
| Steg | Typiskt ansvar | Vad som ska stämma |
|---|---|---|
| 1. Samla underlag | Chef, HR, medarbetare | Timmar, OB, övertid, frånvaro, förmåner |
| 2. Lönekörning | Lön/HR eller redovisningsbyrå | Brutto, skatteavdrag, arbetsgivaravgift per person |
| 3. AGI | Lön/HR eller byrå | Arbetsgivardeklaration på individnivå till Skatteverket |
| 4. Betalning | Företaget | Inbetalning av skatteavdrag och arbetsgivaravgift enligt datum |
Arbetsgivaravgiften är avdragsgill som lönekostnad i bokföringen — men du ska ändå budgetera för inbetalning i kassaflödet varje månad när lön betalas ut.
Arbetsgivardeklarationen (AGI) lämnas normalt månadsvis med skatteavdrag och arbetsgivaravgift per anställd. Lönesystemet skickar oftast fil till Skatteverket, men du ansvarar för att underlaget stämmer: timmar, tillägg, förmåner och personuppgifter. Spara schema, tidrapporter och sjukanmälningar så att du kan visa avvikelser vid revision.
Har du både fasta och timanställda i samma bolag? Se till att timunderlaget inte “rullar över” från föregående månad när någon byter pass eller går på deltid — det är en vanlig källa till fel avgift i skiftbranscher.
Arbetsgivaravgift i praktiken — schema och löneunderlag
Kort sagt: Rätt arbetsgivaravgift kräver rätt löneunderlag — samma timmar och tillägg i schema, tidrapport och lönekörning.
Koppla tre flöden så att underlaget inte faller mellan stolarna (samma logik som för OB-tillägg):
- Schema — planerade pass, tilläggstyper och frånvaro synliga i förväg
- Tidrapport — faktisk arbetad tid och avvikelser från plan
- Lönexport — samma kategorier (grund, OB, övertid, sjuk) som i avtal och tidrapport
Vanliga orsaker till fel underlag i skiftbranscher:
- OB-timmar som inte följer med från schema till tidrapport
- Övertid som godkänns i chatten men inte i systemet
- Sjukfrånvaro registrerad som hel dag utan timmar → fel sjuklön och fel avgift
- Födelseår eller anställningsform inte uppdaterat → fel sats (ungdom/pensionär)
Arbetsgivaravgiften syns inte som egen rad på medarbetarens lönespec — den är en företagskostnad. Men fel underlag ger fel bruttolön, och då blir både skatteavdrag och arbetsgivaravgift fel. Därför lönar det sig att chef och HR kan förklara hur timmar i schemat blir siffror i lönesystemet.
Med tydligt schema, attest av tidrapport och spårbar frånvaro får lönepartnern bättre underlag. Ordio ersätter inte ert lönesystem eller Skatteverkets regler — men minskar glappet mellan planerad tid och det som faktiskt ska ligga till grund för lön och arbetsgivaravgift.
För bredare HR-kontext kring lön och system, se guiden om HR-system och tidrapporteringsappar.
Vanliga misstag för arbetsgivare
Kort sagt: Undvik att budgetera enbart på grundlön och dubbelkolla ålderssats vid årsskifte och sommarbemanning — det är där de dyraste felen uppstår.
- Räkna bara på grundlön — glömmer OB, övertid och förmåner i arbetsgivarkostnad
- Blanda ihop skatteavdrag och arbetsgivaravgift — medarbetaren ser bara nettolön; du betalar avgiften utöver brutto
- Fel ålderssats — missar 67+-regeln 2026 eller ungdomsnedsättningen från april 2026
- 1 000-kronorsgränsen — tror att enstaka utbetalningar alltid är avgiftsfria utan att summera per person och år
- Ingen avstämning schema–lön — tidigare pass ersätts i schemat men gamla tillägg ligger kvar i lönekörningen
Vid osäkerhet: ta ett konkret exempel från er lönespec och stäm av med Skatteverket eller er redovisningsbyrå innan du ändrar rutiner i personalhandboken.
Sammanfattning
Arbetsgivaravgift är arbetsgivarens procentuella avgift på bruttolön och skattepliktiga förmåner — normalt 31,42 % 2026.
- Skillnad: inte samma sak som medarbetarens preliminärskatt eller egenavgift för egenföretagare
- Satser 2026: 10,21 % för 67+ vid årets ingång; 20,81 % för unga 19–23 (apr 2026–sep 2027) upp till 25 000 kr/mån; 0 % för födda 1937 eller tidigare
- Beräkning: bruttolön + tillägg × procentsats = arbetsgivaravgift; lägg på lönen för total arbetsgivarkostnad
- Tillägg: OB, övertid, sjuklön och semesterlön ökar underlaget — se OB-tillägg, övertid, semesterlagen
- Redovisning: arbetsgivarregistrering, månatlig AGI och betalning till Skatteverket
- Praktiken: schema → tidrapport → lönexport med samma kategorier
Som arbetsgivare i skiftverksamhet är nyckeln att budgetera total kostnad och säkerställa rätt underlag innan lönekörning. För bindande satser: Skatteverket. För frånvaro och tillägg i ert team: karensavdrag och guiden om HR-system.
Vanliga frågor om Arbetsgivaravgift
Vad menas med arbetsgivaravgift?
Arbetsgivaravgift är den lagstadgade avgift du som arbetsgivare betalar till Skatteverket utöver medarbetarens bruttolön — normalt 31,42 % på lön och skattepliktiga förmåner (2026). Avgiften finansierar socialförsäkringar och allmän löneavgift. Det är inte samma belopp som den skatt som dras från medarbetarens lön.
Hur stor är arbetsgivaravgiften 2026?
Ordinarie sats är 31,42 % på bruttolön och skattepliktiga förmåner. Undantag: vid årets ingång 67+ betalar du från 2026 endast 10,21 % (ålderspensionsavgiften); för 19–23 år (födda 2003–2007) gäller 20,81 % på lön upp till 25 000 kr/månad april 2026–september 2027. Fullständiga tabeller: Skatteverket.
Hur mycket ska jag betala i arbetsgivaravgift?
Det beror på bruttolön, skattepliktiga tillägg och vilken procentsats som gäller. Ordinarie: 31,42 % på underlaget. Exempel heltid: 30 000 kr brutto → 9 426 kr i arbetsgivaravgift; total arbetsgivarkostnad 39 426 kr. Vid pensionär (67+) eller ungdom (19–23) gäller lägre satser — kontrollera födelseår och period mot Skatteverket.
Vad är skillnaden mellan arbetsgivaravgift och sociala avgifter?
I vardagsspråk används begreppen om varandra. Skatteverket använder sociala avgifter som samlingsnamn för lagstadgade arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Som arbetsgivare betalar du arbetsgivaravgift på utbetald lön — det är din del av de sociala avgifterna. Skatteavdrag (preliminärskatt) dras från medarbetarens lön och är inte samma sak som arbetsgivaravgiften.
Är arbetsgivaravgift och skatt samma sak?
Nej. Arbetsgivaravgift betalar du som arbetsgivare utöver bruttolön (t.ex. 31,42 % 2026). Preliminärskatt dras från medarbetarens lön och betalas in till Skatteverket — det minskar deras netto, inte er totala lönekostnad på samma sätt. Båda redovisas i arbetsgivardeklarationen men är olika poster. Arbetsgivaravgiften är avdragsgill som lönekostnad i bokföringen.
Hur räknar man ut arbetsgivaravgift?
Multiplicera bruttolönen (inklusive skattepliktiga tillägg och förmåner) med aktuell procentsats. Exempel: 30 000 kr brutto × 31,42 % = 9 426 kr. Lägg på lönen för total arbetsgivarkostnad (39 426 kr). Vid särskilda satser (pensionär, ungdom) använder du rätt procentsats på respektive underlag — lönesystemet hanterar oftast beräkningen om underlaget stämmer.
Påverkar OB-tillägg och övertid arbetsgivaravgiften?
Ja. OB-tillägg och övertidsersättning räknas som skattepliktig lön och ingår i underlaget. Budgetera därför total arbetsgivarkostnad — inte bara grundlön — när du schemalägger helg- och nattpass. Mer om tillägg: OB-tillägg och övertid.
Hur mycket arbetsgivaravgift betalar man för en pensionär?
Från 1 januari 2026 betalar du för personer som vid årets ingång fyllt 67 år endast ålderspensionsavgiften, 10,21 %, på lön och skattepliktiga förmåner. För personer födda 1937 eller tidigare betalas ingen arbetsgivaravgift. Kontrollera födelseår i personalregistret innan lönekörning.
Gäller lägre arbetsgivaravgift för unga anställda?
Ja, tillfälligt. För anställda födda 2003–2007 (19–23 år) betalar du från 1 april 2026 till 30 september 2027 20,81 % på ersättning upp till 25 000 kr per kalendermånad. På belopp över det betalar du full avgift (31,42 %). Under januari–mars 2026 gäller ordinarie satser. Sommarjobb omfattas av samma regler om medarbetaren uppfyller åldersvillkoren.
Måste man alltid betala arbetsgivaravgift?
Du ska betala arbetsgivaravgift när du ger ut ersättning för arbete på totalt 1 000 kr eller mer per person och kalenderår. Under den gränsen ingen arbetsgivaravgift — en vanlig fråga vid enstaka timmar eller kort sommarjobb. Du ska också vara arbetsgivarregistrerad och lämna arbetsgivardeklaration. Undantag och särskilda satser regleras i Skatteverkets vägledning.
Vad är skillnaden mellan arbetsgivaravgift och egenavgift?
Arbetsgivaravgift betalar du som arbetsgivare på lön till anställda. Egenavgift betalar egenföretagare i enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag på egen näringsverksamhet — inte samma sak som arbetsgivaravgift, även om båda finansierar socialförsäkringar. Driver du aktiebolag och tar ut lön betalar bolaget arbetsgivaravgift som för andra anställda.
Ingår förmåner i underlaget för arbetsgivaravgift?
Ja. Skattepliktiga förmåner (till exempel fri bil, kostförmån eller andra förmåner som beskattas) ingår i underlaget tillsammans med bruttolön. Kostnadsersättningar och traktamenten enligt schablon beskattas normalt inte som lön och ingår inte. Fel värdering av förmåner ger fel arbetsgivaravgift — synka med lönekonsult vid osäkerhet.
