Dygnsvila

Dygnsvila är minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar — en skyddsregel i arbetstidslagen (ATL, SFS 1982:673, 13 §) som ska ge arbetstagare tid att återhämta sig mellan arbetspass.

Här får du en praktisk översikt för dig som arbetsgivare eller HR i skiftverksamhet: vad lagen kräver, hur du räknar vilan mellan pass, och hur schema och tidrapport hjälper dig följa reglerna i vardagen. För att räkna ut arbetstid mellan pass och kontrollera dygnsvila i praktiken finns arbetstidskalkylatorn, tidrapport kalkylatorn för veckorapport med attest, och skiftschema-kalkylatorn för veckoplanering. För bindande detaljer: Arbetsmiljöverkets översikt och lagtexten på Riksdagen.

Obs: Det här är allmän HR-information — inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lagtext, ditt kollektivavtal och vid behov en arbetsrättsjurist.

Vad är dygnsvila?

Kort sagt: Dygnsvila är minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod. Syftet är återhämtning mellan arbetspass — inte att fylla schemat med så mycket arbetstid som möjligt.

Dygnsvila är den längsta sammanhängande lediga tiden under ett arbetsdygn. Jobbar någon på dagen vilar hen normalt på natten — jobbar någon natt vilar hen på dagen. Regeln finns i 13 § arbetstidslagen och bygger på EU:s arbetstidsdirektiv.

För skift i restaurang, butik och andra verksamheter med kvälls- och helgpass blir dygnsvilan ofta den första regeln som brister om schemat bara visar dagar utan start- och sluttider. Då syns inte om någon stänger sent och öppnar tidigt nästa morgon.

Hela regelverket kring arbetstid, övertid och veckovila finns i vår ordlista om arbetstidslagen. Den här sidan fokuserar på dygnsvilan.

11 timmars regel — 13 § arbetstidslagen

Kort sagt: Alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Ledigheten ska vara sammanhängande — inte uppdelad i flera korta pauser.

11-timmarsregeln är huvudregeln. I de flesta verksamheter innebär det att arbetstid och vila ska växla: ett arbetspass följs av dygnsvila, sedan arbete igen. Du kan inte lägga all vila i början av en 24-timmarsperiod och sedan arbeta långa block i sträck (så kallade ”ryggpass”) utan att bryta mot principen om växling.

Huvudregeln säger också att tiden mellan midnatt och klockan 05 ska ingå i dygnsvilan när det är möjligt — alltså att dagarbete och nattsömn är norm. Undantag finns när arbetets art kräver natt eller skift (till exempel vård, restaurang, säkerhet).

Oavsett om du söker på dygnsvila 11 timmar eller arbetstidslagen dygnsvila — kärnregeln är densamma i 13 § ATL.

Gäller 11 timmar alltid? Ja, som huvudregel: miniminivån är 11 timmar sammanhängande vila per 24-timmarsperiod. Tillfälliga undantag vid oförutsedda händelser kräver kompensationsledighet; kollektivavtal kan ha planerade modeller (till exempel 9 timmars vila med återläggning vid nästa dygnsvila). Utan avtal eller tillåtet undantag är 11 timmar målet.

Dygnsvila, veckovila och rast — skillnaden

Fyra regler som ofta blandas ihop i schema och tidrapport:

Veckovila (14 §) är en separat rättighet — minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sju dagar. En lång helg räcker inte automatiskt om dygnsvilan under veckan har brutits. Läs mer i vår ordlista om veckovila.

När du planerar schema för nästa vecka är det lätt att bara titta på veckotak och semester — men dygnsvilan måste hållas varje 24-timmarsperiod, inte bara i snitt över veckan. Ett sent kvällspass på söndag följt av ett tidigt pass på måndag kan bryta regeln även om medarbetaren hade lång ledighet tidigare i helgen.

För chefer som också hanterar semester och ledighet är det värt att hålla isär semesterlagen och arbetstidslagen: semester är en separat rättighet, medan dygnsvila är en skyddsregel mellan arbetspass. Se vår ordlista om semesterlagen om du behöver en översikt av semesterledighet — men kontrollera alltid båda lagarna när du fyller luckor i schemat.

Rast är ett avbrott under passet (du får normalt lämna arbetsplatsen). Dygnsvila är ledighet mellan pass. Rast minskar inte kravet på 11 timmar mellan slutet på ett pass och starten på nästa.

Hur räknas dygnsvila?

Kort sagt: Du räknar från en fast dygnsbryt (start på 24-timmarsperioden). All arbetstid — inklusive jourtid — räknas när du prövar om 11 timmars vila finns.

Dygnsbryt och 24-timmarsperiod

24-timmarsperioden behöver inte börja vid midnatt. Den tidpunkt då perioden startar kallas dygnsbryt (eller dygnsbrytet). Den ska vara densamma under hela schemaperioden för varje arbetstagare, men olika kollegor kan ha olika dygnsbryt.

Exempel: dygnsbryt kl. 03.00. Pass 07.00–16.00 ger 11 timmars vila fram till nästa dygnsbryt kl. 03.00 — om inget mer arbete läggs in mellan 16.00 och 03.00.

Exempel med skift över dygnsbryt: Dygnsbryt kl. 06.00. Nattpass 22.00–06.00 (till dygnsbryt) följs av vila till nästa pass 18.00 samma kväll — då finns 12 timmar sammanhängande vila (06.00–18.00). Men pass 22.00–06.00 och direkt 08.00–16.00 samma morgon ger bara två timmar vila efter dygnsbryt — det håller inte.

Ett schema som bara visar ”måndag, tisdag, onsdag” utan klockslag räcker inte för att kontrollera dygnsvilan. Du behöver tidsatta pass och en tydlig dygnsbryt i planeringsunderlaget.

Jourtid räknas som arbetstid

När du prövar dygnsvilan räknas jourtid som arbetstid — även om arbetstagaren kan vila under större delen av jouren. Det innebär att ett långt jourpass följt av ett tidigt morgonpass snabbt kan äta upp de 11 timmarna.

I verksamheter som kombinerar arbete och jour kan kollektivavtal ha särskilda regler om passlängd och efterföljande vila. Börja i ert avtal om ni har jour.

Dygnsvila i skift och schema

Klassiska konfliktpunkter i skift:

• Kvällspass som slutar sent följt av tidigt morgonpass
• Delade pass där raster och pass läggs så att sammanhängande vila krymper under 11 timmar
• Passbyte godkänt i chat utan att någon räknar vilan mellan passen

Konkret exempel (butik): Stänger någon kl. 23 och ska öppna igen kl. 07 nästa morgon är det bara åtta timmar mellan passen. Då håller inte dygnsvilan — du behöver omplanering, annan bemanning eller (vid tillåtna undantag) kompensationsledighet enligt avtal och lag.

Konkret exempel (restaurang): Serveringspersonal som slutar kl. 01 efter stängning och ska in för lunch kl. 11 samma dag har tio timmar vila — fortfarande under 11-timmarsregeln. Lösningen är ofta att dela stängnings- och öppningspass mellan olika personer, eller flytta öppningspasset till efter kl. 12.

En enkel rutin som funkar i praktiken:

1. Publicera pass med start- och sluttid (inte bara datum)
2. Markera dygnsbryt i schemat eller i personalhandboken
3. Godkänn inte byten förrän vilan mellan pass är kontrollerad
4. Följ upp avvikelser i tidrapporten — inte bara i planerat schema

Digital schemaläggning ersätter inte juridiken, men gör det lättare att se när någon riskerar att bryta mot dygnsvilans regler — innan passet börjar.

Avvikelser och kompensationsledighet

Vid oförutsedda särskilda förhållanden kan dygnsvilan tillfälligt förkortas — under förutsättning att arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet. Det är inte samma sak som att ”låna” vila från nästa vecka utan dokumentation.

I kollektivavtal (till exempel inom kommun och region efter HÖK-förändringarna 2023) finns ofta mer detaljerade regler om planerade undantag, kompensationsvila inom 14 dagar och när dispens krävs. I privat sektor varierar avtalen — läs ert kollektivavtal innan ni bygger undantag in i grundschemat.

En vanlig modell i avtal med planerade undantag: dygnsvilan får tillfälligt minskas till 9 timmar i schemat när verksamheten har ansvar för liv, hälsa eller säkerhet — men de saknade timmarna ska läggas tillbaka vid nästa dygnsvila (9 + 2 = 11, eller 9 timmar vila följs av minst 13 timmars vila). Kontrollera exakt formulering i ert avtal; det här är ett mönster, inte universell lagtext.

Vid oförutsedda händelser som ni inte kunnat planera för gäller ofta att kompensationsvila ska ges så snart som möjligt — i många avtal inom 14 dagar. Arbetsgivaren får normalt inte göra löneavdrag om kompensationsvilan måste ligga på tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat.

Som arbetsgivare utan kollektivavtal gäller arbetstidslagens regler direkt, med de undantag lagen själv anger. Dokumentera alltid: vad som hände, vilken vila som förkortades, och när kompensation gavs.

Vad händer om dygnsvilan bryts? Om arbetstagaren saknar 11 timmars sammanhängande vila i en 24-timmarsperiod bryter du mot arbetstidslagen. Vid tillsyn kan Arbetsmiljöverket ingripa — bland annat med sanktionsavgifter. Utöver myndighetsrisken syns det ofta i verksamheten: mer sjukfrånvaro, konflikter vid passbyte och svårare rekrytering om schemat upplevs som ohållbart. Spårbarhet — tidsatta pass, faktisk tid inklusive jour, dokumenterad kompensationsvila — hjälper dig visa att tillåtna avvikelser hanterades korrekt.

Kollektivavtal och branschregler

Arbetstidslagen är i stora delar dispositiv: genom kollektivavtal kan parterna avtala bort hela lagen eller enskilda paragrafer. Då gäller avtalet i stället för lagtexten på den punkten. Arbetsmiljöverket tillsynar lagen — inte kollektivavtalen.

EU-direktivet (2003/88/EG) sätter miniminivåer (11 timmars dygnsvila, veckovila, veckoarbetstid). Svenska kollektivavtal kan vara mer detaljerade — till exempel om jour, beredskap, dygnsbryt på schemat och kompensation — men parterna kan inte avtala bort EU-minimiskyddet i praktiken när det gäller grundläggande viloregler.

För dig som arbetsgivare i privat sektor utan kollektivavtal är 13 § ATL din direkta referens. Har ni kollektivavtal: öppna avtalet och sök på ”dygnsvila”, ”dygnsbryt” och ”kompensationsvila” innan ni ändrar grundschema. Många avtal kräver också MBL-förhandling innan planerade undantag införs i schemat.

Vi går inte igenom sektorspecifika avtal (HÖK, Vårdföretagarna, Fremia, m.fl.) här — de är omfattande och riktade till medlemsfack och offentlig sektor. Poängen för dig: börja i kollektivavtalet, använd lagtexten som golv när avtal saknas, och dokumentera vilka regler ni faktiskt tillämpar i personalhandbok och schemaprocess.

Nattarbete och dygnsvila

Nattarbete mellan midnatt och klockan 05 är i princip förbjudet, med undantag när det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art (till exempel vård, säkerhet, restaurang och logistik). För nattarbetande gäller dessutom att arbetstiden under varje 24-timmarsperiod i regel inte får överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader (13 a § ATL).

Dygnsvilan gäller fortfarande — nattpass måste följas av tillräcklig sammanhängande vila, ofta på dagen i stället för natten. Räkna därför från dygnsbryt och faktisk sluttid, inte bara från vilket datum passet står på i schemat.

Praktiskt exempel: nattpass och dygnsvila

Nattpass 22.00–06.00 följs av vila till nästa pass 18.00 samma dag — då finns 12 timmar sammanhängande dygnsvila. Men nattpass 22.00–06.00 och dagpass 14.00–22.00 i samma rullande period ger bara åtta timmar mellan 06.00 och 14.00. Det håller inte, även om schemat ”ser fullt” ut på papper.

Nattarbetande omfattas ofta av kollektivavtal med särskilda regler om passlängd, skiftbyten och kompensation. Kombinera 13 § och 13 a § med ert avtal innan ni fastställer standard för nattbemanning. Märk natt och jour tydligt i tidrapporten så att uppföljningen inte blandar ihop dag- och nattpass.

Vanliga misstag för arbetsgivare

Checklista innan du publicerar ett nytt schema

1. Har varje pass start- och sluttid?
2. Är dygnsbryt dokumenterad per arbetstagare eller enhet?
3. Finns minst 11 timmar sammanhängande vila mellan varje passpar?
4. Är jour och beredskap markerad så den räknas in i viloprövningen?
5. Vet platschefer att passbyte kräver vilokontroll — inte bara ”jag kan”?
6. Matchar tidrapporten schemat så avvikelser syns efter passet?

Vid tillsyn från Arbetsmiljöverket är det ofta just spårbarhet — schema, tid, jour — som avgör om ni kan visa att reglerna följts, inte bara att ni ”menade väl”.

Schema, tidrapport och uppföljning

Du behöver både planerat schema och faktisk arbetad tid för att följa upp dygnsvila:

• Schemat visar vad som är planerat — med tidsatta pass och dygnsbryt
• Tidrapporten visar vad som faktiskt hände — övertid, jour och sena avslut
• Frånvaro och sjukdom påverkar också hur du fyller luckor utan att bryta viloregler

En veckovis rutin som fungerar i skift:

1. Exportera eller granska planerade pass med start/slut för kommande vecka
2. Flagga passpar med mindre än 11 timmar mellan slut och nästa start
3. Jämför med föregående veckas faktisk tid — inte bara planen
4. Dokumentera godkända undantag och planerad kompensationsvila

Excel och chat kan fungera i små team, men växer ni eller har många byten blir det snabbt svårt att se mönster. Då väger ett gemensamt system för schema och tid tyngre — inte för att ”lösa juridiken”, utan för att göra avvikelser synliga innan de upprepas varje vecka.

Ordio är ingen arbetsrättsjurist. Däremot hjälper Ordio skiftteam att hålla schema, tid och frånvaro samlade — så att du enklare kan följa upp dygnsvila och avvikelser i vardagen.

Sammanfattning

Dygnsvila enligt arbetstidslagen (13 §) innebär:

• Minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod
• Räkning från dygnsbryt — jourtid räknas som arbetstid
• Separat från veckovila och från rast under pass
• I skift: tidsatta pass och rutin för passbyte — annars schemaläggs lätt åtta timmar mellan kväll och morgon

Kontrollera kollektivavtal om ni har det, dokumentera undantag och kompensation, och använd schema och tidrapport som kontrollverktyg. För hela ATL-översikten: arbetstidslagen.