Ordlista
Mertid

Mertid är arbetstid som en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie schemalagda tid — men fortfarande inom heltidsnivå. Reglerna finns i arbetstidslagen (ATL, SFS 1982:673) och i ert kollektivavtal. Som arbetsgivare behöver du veta när mertid får tas ut, hur den skiljer sig från övertid, och hur nya regler om mertidsersättning från 2026 kan påverka kostnaderna.
Här får du en praktisk översikt för dig som arbetsgivare eller HR i skiftverksamhet: definition, tak, beordran, ersättning och dokumentation. För bindande detaljer: Arbetsmiljöverkets översikt och lagtexten på Riksdagen.
Obs: Det här är allmän HR-information — inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lagtext, ditt kollektivavtal och vid behov en arbetsrättsjurist.
Vad är mertid?
Kort sagt: Mertid är extra arbetstid för en deltidsanställd — utöver den ordinarie deltiden men inom heltidsramen (till exempel 30 → 38 timmar/vecka). Det är inte övertid förrän heltidsgränsen passeras.
När någon är anställd på deltid (till exempel 75 % eller 30 timmar i veckan) är det den schemalagda tiden som är ordinarie arbetstid. Om personen jobbar mer den veckan — men fortfarande under heltidsnormen på arbetsplatsen — räknas timmarna som mertid.
I skift i restaurang, butik och vård är mertid vanligt när någon täcker ett sjukpass eller ett extra stängningspass. Utan tydliga koder i tidrapporten riskerar du att betala fel ersättning eller missa 200-timmarsgränsen.
Vilka regler gäller? Kärnan är arbetstidslagen (tak 200 timmar mertid per år) plus ert kollektivavtal (ersättning, beordran, undantag). Utan avtal: skriftliga regler i anställningsavtalet. Från 2026 tillkommer nya nivåer för mertidsersättning i flera avtal — se avsnittet om nya regler nedan. Övriga arbetstidsregler finns i ordlistan om arbetstidslagen; här fokuserar vi på mertid.
I skift med många deltidsanställda (studenter, föräldrar, kombinationsjobb) är mertid ett flexibelt verktyg vid sjukfrånvaro eller toppar — men utan spårbarhet täcker samma person luckor varje vecka och närmar sig 200-timmarsgränsen i förtid.
Partiell ledighet vs deltid: En heltidsanställd som tillfälligt förkortat arbetstiden (till exempel föräldraledighet 75 %) har partiell ledighet — inte deltid. Timmar över den förkortade normen kan bli övertid, inte mertid. Håll isär begreppen partiell ledighet, deltid och mertid i HR-systemet.
Mertid och övertid — skillnaden
Fyra begrepp som ofta blandas i schema och lönespecifikation:
| Begrepp | Vad det är | Vem det gäller | Ersättning |
|---|---|---|---|
| Mertid | Arbete utöver schemalagd deltid, inom heltidsram | Deltidsanställd | Mertidsersättning (avtal; höjs i flera avtal 2026) |
| Övertid | Arbete utöver ordinarie tid vid heltid | Heltidsanställd (eller deltid över heltidsgräns) | Övertidsersättning (avtal) |
| OB-tillägg | Ordinarie arbete på obekväm tid | Alla (enligt avtal) | OB-ersättning |
| Jour | Beredskap på arbetsstället | Enligt avtal | Jourersättning |
Mertid och OB-tillägg kan förekomma samma pass: en deltidsanställd som jobbar kväll eller helg kan ha både mertid (utöver ordinarie deltid) och OB-tillägg för obekväm tid. Det är två separata poster i lönespecifikationen — mertid ersätter extra timmar inom heltidsramen; OB ersätter att arbetet sker på obekväm tid. Blanda inte ihop dem i en enda tilläggskod.
Övertid och mertid följer samma beräkningsprinciper i ATL, men gäller olika situationer. En deltidsanställd måste först arbeta upp till heltidsnivå innan ytterligare timmar blir övertid. Läs mer om tak, beordran och periodgränser i ordlistan om övertid.
När blir mertid övertid?
Kort sagt: Gränsen sitter i kollektivavtalet — ofta vid 40 timmar per vecka eller avtalad heltidsnorm. Timmar under gränsen (men över ordinarie deltid) är mertid; därefter övertid.
Exempel (butik): Anna är deltidsanställd 24 timmar/vecka. Hon jobbar 32 timmar en vecka. Timmarna 25–32 är mertid. Om hon istället jobbar 42 timmar blir timmar 25–40 mertid och timmar 41–42 övertid — om övriga villkor för övertid är uppfyllda.
Per vecka eller per månad? Heltidsgränsen utgår oftast från vecka eller avtalad referensperiod — inte från en enskild dag. Om Anna jobbar 32 timmar en vecka (mertid) och 38 timmar nästa (mertid) men aldrig över 40 timmar är allt mertid. Om hon en tredje vecka når 41 timmar blir den sista timmen övertid om särskilda skäl finns. Kontrollera hur ert kollektivavtal definierar heltidsnorm (timmar/vecka, snitt eller annat).
Samma person kan ha både mertid och övertid samma månad, men inte samma timme i två kategorier. Blanda inte ihop koder i lönesystemet — fel kategori ger fel lön och svårare revision.
Hur mycket mertid får en anställd jobba?
Enligt arbetstidslagen får mertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår och anställd. Du beräknar mertid utifrån samma bestämmelser som vid övertid — alltså utifrån faktisk arbetad tid utöver den ordinarie deltiden, inte utifrån schemalagd tid om passet inte fullföljs.
Mertid har eget tak på 200 timmar per kalenderår. Om samma person även arbetar övertid (efter heltidsgränsen) gäller övertidens egna period- och årstak — ofta 48 timmar på fyra veckor eller 50 timmar per månad, plus årstak enligt avtal. Kontrollera ert kollektivavtal; många avtal har lägre tak än lagen. Läs mer i ordlistan om övertid.
Vad händer efter 200 timmar? Utan tillåtna undantag får du inte låta samma person arbeta mer mertid det året. Planera vikarier och schema så att mertid inte blir standardlösning.
Praktiskt tips: i gastronomi och detaljhandel med många deltidsanställda kan du sätta en intern varningsnivå — till exempel 150 timmar — så chefer agerar innan lagtaket nås.
Exempel (restaurang): Kocken är deltidsanställd 30 timmar/vecka. Efter två sjukpass beordrar du hen att arbeta 8 timmar extra en vecka. Timmarna 31–38 är mertid. Om samma vecka passerar 40 timmar blir timmar 41+ övertid — om särskilda skäl och övriga villkor är uppfyllda. Registrera kategorierna separat innan lönekörning.
Exempel (vård): Undersköterska på 32 timmar/vecka täcker ett nattpass på 10 timmar utöver ordinarie schema. Kontrollera både mertidstak och dygnsvila — mertid befriar inte från viloregler.
Beordran, frivillighet och undantag
Mertid ska, liksom övertid, grunda sig på behov — inte på att deltid alltid fyller luckor. Om du bedömer att det finns särskilda skäl kan du begära att en deltidsanställd arbetar utöver ordinarie tid, upp till heltidsnormen.
Deltidsanställda som frivilligt åtar sig mertid ska normalt anlitas i första hand. Befrielse från mertid bör godkännas om den anställda är förhindrad och har godtagbara skäl — enligt praxis och avtal.
Undantag — kan inte beordras mertid:
- Anställd som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig enligt lag (till exempel föräldraledighet med förkortad arbetstid) eller ledig för vård av barn
- Delpensionslediga — mertid och övertid får ofta tas ut med högst 25 timmar per kalenderår (kontrollera ert avtal)
Dokumentera vem som godkände eller beordrade mertid, när och varför — särskilt inför lönerevision eller tillsyn.
Praktiskt i restaurang och butik: När en deltidsanställd täcker ett sjukpass, skriv in passet i schemat med tydlig start- och sluttid — inte bara ”extra”. Om passet överstiger ordinarie deltid men ligger under heltidsnormen, markera det som mertid redan i planeringen. Då slipper du omklassificera timmar i efterhand och risken att missa ersättning eller tak minskar.
Vård och omsorg: Mertid får inte användas för att kringgå regler om partiell sjukdom eller föräldraledighet. Kontrollera alltid om medarbetaren har rätt till befrielse innan du beordrar extra timmar — och spara underlaget i personalakten eller HR-systemet.
Mertidsersättning och nya regler 2026
Kort sagt: Arbetstidslagen reglerar hur mycket mertid får tas ut — inte hur mycket den ska betalas. Mertidsersättning styrs av kollektivavtal. Från 2026 höjs ersättningsnivån i flera stora avtal mot övertidsnivå.
Tidigare var mertidsersättning ofta lägre än övertidsersättning. EU-rättslig harmonisering och centrala avtalsrundor innebär att många deltidsanställda från 2026 får betalt i nivå med övertid när de jobbar mertid — men datum och avtal skiljer sig. Kontrollera alltid ert gällande kollektivavtal; publicera inte fasta kr-tabeller i personalhandboken.
Villkorsavtalet — från 1 januari 2026
För statlig sektor och verksamheter på Villkorsavtalet/Villkorsavtalet-T gäller från 1 januari 2026 att mertid ska ersättas på samma sätt som övertid. Budgetera högre kostnad om mertid är vanligt i verksamheten.
Handels och Detaljhandelsavtalet — från 1 april 2026
I handeln träder nya regler i kraft 1 april 2026 enligt Detaljhandelsavtalet. Extra arbetstid för deltidsanställda kan ge högre ersättning än tidigare mertidstillägg — planera bemanning och schema i förväg.
Kommunal bransch E och F — från 1 juni 2026
För privat vård och omsorg på Kommunals avtal ändras reglerna 1 juni 2026 (bransch E och F). Läs Kommunals vägledning och säkerställ att lönesystemet har rätt koder och satser från ikraftträdandedatum.
Om du har medarbetare på olika avtal i samma bolag (till exempel butik på Handels och kontor på annat avtal) kan ikraftträdandedatum skilja sig inom samma koncern. Kartlägg vilka anställningsavtal och kollektivavtal som gäller per arbetsplats innan du uppdaterar lönesatser.
Praktisk konsekvens: Om du historiskt förlitat dig på låg mertidsersättning för att täcka luckor i schemat kan kostnaden öka markant från 2026. Ta hjälp av lokal HR och ekonomi för scenarioberäkning — och minska mertidsbehovet genom bättre schema och vikarier.
Fyllnadstid och mertid
Kort sagt: Fyllnadstid och mertid beskriver samma sak i många avtal — extra timmar för deltidsanställda inom heltidsramen. Termen varierar per kollektivavtal; reglerna för ersättning och beordran styrs av avtalet.
I vissa kollektivavtal — till exempel inom Kommunal — kallas extra timmar för deltidsanställda fyllnadstid eller fyllnadslön i stället för mertid. Principen är densamma: arbete utöver ordinarie deltid inom heltidsramen. I lönesystemet kan koden heta ”fyllnad” eller ”mertid” — viktigt är att den inte blandas med ordinarie tid eller övertid.
Många söker på både mertid och fyllnadstid — särskilt inom offentlig sektor och vård. I din personalhandbok: förklara vilken term ert avtal använder, hur beordran sker och att ersättningsnivån styrs av kollektivavtalet — inte av vardagsspråk. Vid 2026-reformen gäller samma ikraftträdandedatum som för mertidsersättning inom respektive avtal.
Exempel: En undersköterska på 32 timmar/vecka jobbar 36 timmar en vecka. På Kommunals avtal kan timmarna 33–36 stå som fyllnadstid i lönespecifikationen — men i ATL räknas de som mertid mot 200-timmarsgränsen.
Kollektivavtal och branschregler
ATL sätter ramen; kollektivavtalet styr detaljer: ersättningsnivå, beordran, kompensationsledighet och eventuellt lägre årstak. Mertid är ett av de områden där avtalet ofta är mer detaljerat än lagen — till exempel vem som kan beordra, hur frivillig mertid prioriteras och om komptid kan ges i stället för kontant ersättning.
Branschskillnader (översikt):
- Handels / Detaljhandel — många deltidsanställda i butik; 2026-reform från 1 april. Planera schema inför vårhandel och jul.
- Kommunal (bransch E/F) — fyllnadstid/mertid vanligt i vård; reform från 1 juni 2026.
- Visita / HRF — restaurang och hotell med säsongsvariation; mertid vid sjuk och evenemang — kontrollera avtalsversion.
- Villkorsavtalet — statlig sektor och vissa bolag; mertid som övertid från 1 januari 2026.
Utan kollektivavtal: Skriv in i anställningsavtalet hur mertid beordras, hur den ersätts och om det finns lägre årstak än 200 timmar. Utan skriftlig regel riskerar du tvist om ersättning och oklar beordran. Vid osäkerhet: ta råd av arbetsrättsjurist innan du standardiserar mertid i hela kedjan.
Läs mer i ordlistan om kollektivavtal. Jämför inte satser mellan branscher — ett restaurangavtal och ett kommunalavtal kan se helt olika ut även efter 2026-reformen.
Dokumentation enligt 11 §
Enligt 11 § arbetstidslagen ska du som arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagaren och fackliga organisationer på arbetsstället har rätt att ta del av anteckningarna.
AFS 1982:17 preciserar vilka uppgifter som ska finnas per medarbetare och kalenderår:
- Antal timmar ordinarie arbetstid, mertid, övertid och jour
- Vilka dagar mertid inträffade
- Separata koder i tidrapporten och underlag för beordran eller godkännande
I lönesystemet bör mertid ha egen artikelkod och synas på lönespecifikationen — inte slås ihop med ordinarie timmar eller övertid. Vid revision från Skatteverket eller facklig granskning är det underlaget som avgör om ersättning och tak följts.
Mertid befriar inte från veckovila eller dygnsvila. Om extra pass pressar viloregler måste du lösa bemanning på annat sätt — inte bara registrera timmar som mertid.
Utan tillförlitlig tidrapport blir det svårt att följa 200-timmarsgränsen och visa efterlevnad vid tillsyn. Mer om hela lagen: arbetstidslagen.
Mertid i schema och tidrapport
Får man schemalägga mertid? Ja — om det finns behov och reglerna för beordran eller frivillighet är uppfyllda. Schemat är planeringsverktyg; det avgörande är att faktisk arbetad tid registreras med rätt kod och att du kan visa underlag vid tillsyn. Schemalagd mertid utan dokumenterat behov eller godkännande är ett vanligt misstag.
En enkel arbetsgivarrutin som funkar i skift:
- Publicera pass med start- och sluttid — inte bara ”extra pass”
- Markera när deltidsanställd täcker utöver ordinarie timmar (till exempel tagg ”mertid” i schemat)
- Registrera faktisk tid med separat mertid-kod i tidrapporten
- Följ upp veckovis mot 200-timmarsgränsen och mot kommande 2026-ersättningsnivåer
- Spara beordringsunderlag (mail, schema, incidentlogg) tillsammans med export till lön
Se vår guide om tidrapportering app för mobil stämpling i skift, och jämför HR-system om du behöver samla personaldata, schema och tid i ett flöde.
Med digital schemaläggning och tidrapport ser du mertid, övertid och jour innan årstaket spricker — men juridiken och löneberäkningen sköts fortfarande av avtal, lön och vid behov arbetsrättsjurist.
Vanliga misstag för arbetsgivare
- Registrera mertid som vanlig arbetstid utan tillägg
- Blanda mertid och övertid i samma lönekod
- Beordra mertid utan särskilda skäl eller dokumentation
- Missa 200-timmarsgränsen per kalenderår
- Ignorera 2026-datum per avtal vid budget och löneuppdatering
- Beordra mertid för partiellt sjuk- eller föräldraledig
- Schemalägga mertid utan dokumenterat behov eller godkännande
En vanlig fallgrop är att samma deltidsanställda fyller luckor varje vecka utan att någon följer upp årstaket. Sätt en månatlig rapport i lön eller HR som visar ackumulerad mertid per person — särskilt inför höst och jul när sjukfrånvaro ökar i skift.
Checklista innan du publicerar schema:
- Stämmer schemalagd tid med anställningsavtal (deltid/heltid)?
- Finns separata koder för mertid i tidrapport och lön?
- Har du räknat mot 200 timmar mertid i år?
- Vet du vilket ikraftträdandedatum som gäller för ert avtal 2026?
- Har facklig part informerats vid behov enligt avtal?
Sammanfattning
Kort sagt: Mertid är extra arbetstid för deltidsanställda inom heltidsramen — max 200 timmar per kalenderår. Ersättning och beordran styrs av kollektivavtal; flera avtal höjer mertidsersättning från 2026 (januari, april eller juni). Dokumentera jourtid, övertid och mertid enligt 11 §.
Som arbetsgivare i skift: skilj mertid från övertid och OB-tillägg i schema och lön, beordra bara vid behov, och följ upp ackumulerad mertid innan årstaket nås. Då håller du dig inom lag, avtal och budget — och undviker dyra överraskningar när 2026-satserna träder i kraft.
Vanliga frågor om Mertid
Vad är mertid?
Mertid är arbetstid som en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie schemalagda tid — men fortfarande inom heltidsnivå (till exempel 30 → 38 timmar/vecka). Reglerna finns i arbetstidslagen och i ert kollektivavtal. Först när arbetstiden passerar heltidsgränsen blir det övertid — räkna ut övertidsersättning separat från mertid. Som arbetsgivare ska du kunna visa vilka timmar är ordinarie deltid och vilka är mertid.
Vilka regler gäller vid mertid?
Kärnan är arbetstidslagen (tak 200 timmar mertid per kalenderår) och ert kollektivavtal (ersättning, beordran, undantag). Utan kollektivavtal reglerar du mertid skriftligt i anställningsavtalet. Från 2026 tillkommer nya nivåer för mertidsersättning i flera avtal. Du ska också föra anteckningar enligt 11 §. Övriga arbetstidsregler finns i ordlistan om arbetstidslagen.
Vad är skillnaden på mertid och övertid?
Mertid gäller deltidsanställda som jobbar mer än sin ordinarie deltid men under heltidsnorm i kollektivavtalet. Övertid gäller när ordinarie arbetstid (vid heltid) eller heltidsgränsen (vid deltid) passeras. Samma person kan ha båda kategorier samma månad, men inte samma timme i två poster. Använd separata lönekoder och följ upp mot 200-timmarsgränsen för mertid.
När blir mertid övertid?
Gränsen sitter i kollektivavtalet — ofta vid 40 timmar per vecka eller avtalad heltidsnorm. Timmar över ordinarie deltid men under gränsen är mertid; därefter blir det övertid om särskilda skäl och övriga villkor är uppfyllda. Exempel: 30-timmarsanställd med 42 timmar en vecka — timmar 31–40 mertid, 41–42 övertid. Använd separata koder i lönesystemet.
Hur mycket mertid får man jobba per år?
Enligt arbetstidslagen får mertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår och anställd. Övertid har egna tak om heltidsgränsen passeras — se ordlistan om övertid. Många kollektivavtal har lägre tak än 200 timmar. Planera schema och vikarier så att samma person inte når taket i förtid.
Vad händer om man jobbar mer än 200 timmar mertid?
Utan tillåtna undantag får du som arbetsgivare inte låta en anställd arbeta mer mertid det kalenderåret. Ytterligare timmar kan bli övertid om heltidsgränsen passeras och särskilda skäl finns — men då gäller övertidens periodtak och årstak. Dokumentera beslut, följ upp månadsvis och informera berörda i HR och lön innan du beordrar extra pass.
Vad gäller för mertidsersättning från 2026?
Flera stora kollektivavtal harmoniserar mertidsersättning med övertidsersättning från 1 januari 2026 (Villkorsavtalet), 1 april 2026 (Handels/Detaljhandel) eller 1 juni 2026 (Kommunal bransch E/F). Datum och avtal skiljer sig — budgetera högre kostnad om mertid är vanligt. Kontrollera ert avtal och uppdatera lönesystemet i tid. Publicera inte fasta kr-tabeller; hänvisa till gällande avtal.
Får man mer betalt för mertid?
Ja — mertidsersättning styrs av kollektivavtal eller anställningsavtal, inte av belopp i arbetstidslagen. Beloppet beror på avtal, bransch och tidpunkt; från 2026 höjs nivån i flera avtal mot övertidsnivå. Utan kollektivavtal: reglera ersättning skriftligt innan du beordrar extra timmar. Använd separata lönekoder så att lönespecifikation och revision stämmer.
Kan arbetsgivaren beordra mertid?
Ja, om det finns särskilda skäl och behov av ökad arbetstid — men reglerna varierar per kollektivavtal. Deltidsanställda som frivilligt åtar sig mertid ska normalt anlitas i första hand. Beordran ska dokumenteras med datum, skäl och godkännande. Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga eller lediga för vård av barn kan i regel inte beordras mertid. Vid tvekan: kontrollera avtal och praxis med facklig part.
Kan deltidsanställd neka mertid?
Ofta ja, om det inte finns beordran med särskilda skäl. Kollektivavtal kan kräva att befrielse från mertid godkänns om den anställda är förhindrad med godtagbara skäl — till exempel studier, vård av barn eller annat arbete. Som arbetsgivare bör du planera bemanning så mertid blir undantag, inte standardlösning. Dokumentera frivilliga pass och nekad mertid lika noggrant som beordrad tid.
Är mertid och fyllnadstid samma sak?
I många avtal — till exempel Kommunal — kallas extra timmar för deltidsanställda fyllnadstid eller fyllnadslön i stället för mertid. Principen är densamma: arbete utöver ordinarie deltid inom heltidsramen. Lönekoden kan skilja sig från vardagstermen. I personalhandboken: ange vilken term ert avtal använder, hur beordran sker och att ersättning styrs av kollektivavtalet — inte av vardagsspråk.
Vad säger 11 § om mertid?
Enligt 11 § arbetstidslagen ska du som arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagaren och fackliga organisationer på arbetsstället har rätt att ta del av anteckningarna. AFS 1982:17 preciserar innehållet per medarbetare och kalenderår. Utan spårbar tidrapport blir uppföljning mot 200-timmarsgränsen och tillsyn svår — särskilt i skift med många deltidsanställda.
Får man schemalägga mertid?
Ja — om det finns behov och reglerna för beordran eller frivillighet är uppfyllda. Schemat är planeringsverktyg; det avgörande är att faktisk arbetad tid registreras med rätt kod. Publicera pass med start- och sluttid, markera mertid i schemat, och registrera faktisk tid med separat kod i tidrapporten. Följ upp veckovis mot 200-timmarsgränsen och spara beordringsunderlag tillsammans med export till lön.
Gäller kollektivavtal före lagen för mertid?
Kollektivavtal kan ersätta eller precisera dispositiva deler av ATL — till exempel lägre årstak, ersättningsnivåer och beordransregler. Lagen sätter minimiskydd (till exempel 200 timmar mertid); avtalet styr detaljer som mertidsersättning och kompensationsledighet. Utan kollektivavtal bör du reglera mertid skriftligt i anställningsavtalet. Läs mer i ordlistan om kollektivavtal.










